Enkelt, nyttigt mellanmål med keso

Idétorka vad gäller bra, goda, nyttiga mellanmål? Här kommer dagens tips..


Kardemummakeso med hallon och päron

5 msk keso naturell
1 krm kardemumma
1 litet päron
12 hallon

Gör såhär:

1. Grovriv päronet
2. Blanda keso med kardemumma, päron hälften av hallonen i en skål
3. Häll över resterande hallon i skålen
4. Klart!

Vårens/sommarens nyttiga bär!

I know. Det är varken vår. Eller sommar. Men för att härda ut den sista vinterkylan innan landet Sverige blir grönt igen kan man ju alltid börja spåna på sommarrelaterade ämnen. Exempelvis färska bär, och vad de har för funktion för vår kropp efter att vi ätit upp dem. Tills vidare går det ju även att köpa dem frysta. De innehåller i princip samma mängd näringsämnen som färska, om än kanske inte lika gott. Se dock upp för att köpa torkade bär. De innehåller mycket ofta en rejäl dos tillsatt socker.

Så här kommer lite kort, sammanfattad fakta om svenska bärs nyttigheter!

Jordgubbar
Innehåller en hög dos antioxidanter och även en del ämnen som tycks vara cancerbekämpande. Förutom detta är de rikliga på kalium, C-vitamin och folsyra.

Blåbär
Även blåbärs antioxidanter är skyddande mot flera olika typer av cancer. De hjälper även till att skydda mot urinvägsinfektion och hjärt-kärlsjukdomar då de innehåller naturliga antibakteriella ämnen. Är utöver detta rika på järn!

Lingon
Fullproppade med B-vitamin, C-vitamin, magnesium och kalium. Innehåller även ämnen som kan bekämpa cancerceller i kroppen.

Körsbär
Ett regelbundet mumsande på körsbär kan minska inflammationer i kroppen. Innehåller en stor mängd C-vitamin.

Hallon
Har en naturlig effekt i att kunna bekämpa virus, bakterier och svamp. Innehåller massvis med C-vitamin, folsyra, koppar och järn. Dessa bär har även visat sig kunna öka på fettförbränningen.

Björnbär
Innehåller massvis med kalium som visat sig kunna skydda mot cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

För- och nackdelar med kaffe..

Läste en artikel från gårdagen på aftonbladet.se. Där presenterades en ny amerikansk studie, där 447 357 testpersoner fick dricka fyra koppar kaffe per dag under en period på 10 år. Resultatet visade bl.a. att risken för att drabbas av cancerformen malignt melanom reducerades med 20%. Forskarna tror detta beror på att vissa ämnen i kaffe har en måttlig effekt i att skydda huden mot uv-ljus, och kan även reparera skadade celler.

Kaffe har dock även andra fördelar. OCH nackdelar. Så här får du listan på detta (baserad på ovan nämnd forskning)..

Fördelarna då?

• En kopp kaffe/te förbättrar minnet
• Kaffe minskar risken för diabetes typ 2
• Risken för endometrisk cancer kan minska med 20% för män respektive 25% för kvinnor, om man dricker sex koppar kaffe om dagen
• Kaffe reducerar risk för Alzheimers och Demens
• Doften av kaffe kan reducera stress associerad med sömnlöshet (att dricka kaffe kan ju dock ha motsatt effekt, kanske värt att nämna..)
• Kaffe kan ha en positiv effekt på matsmältningsproblem
• Testosteronet hos män ökar vid kaffekonsumtion
• Kaffe tycks ha en positiv effekt på blodcirkulationen hos medelålders
• Du kan komma att förlänga din livslängd med hjälp av kaffe
• Kaffe har positiva effekter på blodkärl, och på så vis även hjärtrelaterade problem
• En del kaffesorter har en rengörande effekt för tänder, då främst av plack

Nackdelarna är dock ack så viktiga..

• Mer än tre koppar kaffe/dag kan istället öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar
• Kaffe som innehåller ämnet akrylamid är cancerframkallande
• Kaffe kan öka mängden magsyra, vilket kan leda till magproblem och diarréer
• I vissa  fall kan kaffe faktiskt försämra chansen att bli gravid, resultera i förlossningskomplikationer och ge barnet låg födelsevikt (se mer om detta på livsmedelsverket.se)
• Kaffe kan hämma järnupptaget och då öka risken för blodbrist, främst om du dricker kaffe efter att du ätit en måltid

Listan kanske kan tas med en nypa salt. Det är ju otroligt individuellt, och såväl för- som nackdelar skiljer ju sig markant från människa till människa. Men det kan vara värt att ha i bakhuvudet. Poängen med hela listan är väl egentligen följande: drick med måtta!

Varför är vissa mer känsliga än andra?

Jag har så länge jag kan minnas varit en känslig person. Det finns perioder när allt flyter på rätt bra. Men minsta förändring, motgång eller disharmoni kan rubba mig och få mig ur balans. Det har alltid skapat en förvirring hos mig själv. Har ifrågasatt mig själv vad det är för fel på mig. Varför jag inte kan få vara lugn och sansad som alla andra.

I en artikel från SvD 2014-12-17 presenteras en studie om något forskare Cecilia Åslund kallar för "känslighetsgener". Hennes studie har även nyligen presenterats i den vetenskapliga tidskriften The international Journal of Neuropsychopharmacology.

Åslund är dr på ett centrum för klinisk forskning i Västerås. Där har hon undersökt tre olika gener som kan ge ökad känslighet hos människor. Det finns sen tidigare ett begrepp som kallas för maskrosbarn, vilket brukar användas för att beskriva människor som verkar klara av alla möjliga svåra motgångar och ända må bra. Åslund vill därför lägga till ett begrepp som kallas för orkidébarn. Människor som är extra känsliga och behöver rätt förutsättningar för att kunna blomma.

I ett citat från ovan nämn tidskrift säger Åslund att "Maskrosor kan växa i en spricka i asfalten, det spelar inte så stor roll om det regnar eller snöar på dem, de klarar sig i alla fall. Men orkidébarnen däremot, de behöver rätt näring, rätt temperatur, de kanske behöver ett växthus. I sådant fall kommer de blomma vackrast av alla blommor, då kommer de ha väldigt goda förutsättningar".

Orkidébarnen har de tre känslighetsgenerna som gör dem känsligare för påverkan från omvärlden. Forskare har varit medvetna om att dessa gener ökar risk för psykisk ohälsa. Men det Åslund även funnit är att generna riskerar att leda till kriminalitet och asocialt beteende. Generna är dock bara destruktiva när de kombineras med tuffa förhållanden och stress. Åslund säger att en känslig person som får bra stöd från omvärlden kommer att kunna utvecklas bättre än den genomsnittliga människan. Det är alltså inte frågan om riskgener, utan snarare känslighetsgener.

Det är ca 20-30% av befolkningen som bär på de här generna. Studien genomfördes år 2006. 1337 gymnasieelever deltog i studien genom att svara på enkäter om hur de upplever sin hälsa och sina relationer. De fick även lämna DNA-prov.

Åslund menar på att styrkan i forksningen är att man kan jämföra de genetiska fynden i samspel med hur de ungas liv ser ut. Det vill säga, hur arvet påverkar i olika miljöer.

Jag kanske är ett orkidébarn. Och en del av mitt liv kommer väl handla om att ge mig själv rätt näring och förutsättningar. Men det får väl vara så. Orkidéer är ju ändå rätt vackra när man får dem att blomma.

Snus, en inkörsport till rökning bland ungdomar

Då jag även arbetar som kurator på en gymnasieskola i Stockholm stöter jag på prillor lite här och där i skolmiljön. Dvs, en hel del av ungdomarna här snusar. Läste då en forskningsartikel från tidningen BMC Public Health, skriven av en forskare vid namn Junia Joffer som forskar inom ämnet global hälsa.

Joffer har i en studie följt hälsoutvecklingen hos ca 1000 svenska ungdomar under fem år (från årskurs 7 till årskurs 3 på gymnasiet). Studien visar att ungdomar som tidigt börjar använda snus, de som har en mindre negativ inställning till rökning och även de med låg självkänsla i årskurs 7 har en mycket ökad risk att vara rökare efter att de lämnat gymnasiet. Hela tre gånger högre risk än de ungdomar som inte testat snus.

Joffer menar på att sambandet mellan tidigt snusbruk och senare rökning är särskilt intressant. Hon söker därför en breddad snusdebatt där man inte enbart talar om snusets skadeverkningar. Det är även viktigt att belysa den ökade risken för att bli rökare.

Joffer är därför för tobaksfria skolor, och inte enbart rökfria. Det är jag beredd att hålla med om.

Chiafrön, hallon, passionsfrukt och choklad

Efter gårdagens inlägg har jag fått in lite önskemål om recept. Tänkte därför bjuda på en av mina personliga favoriter.. Perfekt till frukost eller som mellanmål! Och så jäkla enkelt att göra.

Chiapudding med hallon, passionsfrukt och kakaonibs (1 portion)

2 dl mjölk
3 msk chiafrön
1 dl hallon (färska eller frysta)
1 passionsfrukt
1 msk råa kakaonibs (kan uteslutas)

Gör såhär:

1. Blanda mjölk och chiafrön i en skål
2. Ställ i kylen ca 3 timmar eller över natten
3. Rör om innan servering
4. Toppa med hallon, passionsfrukt och kakaonibs

Enjoy!

Trend 2015 - Chiafrön

Under hela år 2014 har det skrivits om chiafrön hit och dit. Jag själv har inte orkat lägga så mycket energi på vad detta superfrö egentligen innebär. Det finns redan så mycket man bör äta. Gojibär, omega-3, kosttillskott etc etc. Men jag har börjat förstå att chiafrön kanske ändå är här för att stanna. Gjorde därför en djupdykning om detta "underverk" till frö..

Lite kort historik..

John Opsahl skriver i boken Supermat att chiafrön härstammar från aztekernas tid och var en del av deras huvudnäring. Azteker och mayaindianer åt detta för att få extra energi vid fysisk ansträngning (strider samt långdistanslöpning mellan byar). Chiafrön användes även för medicinskt syfte då man trodde de var febernedsättande samt kunde minska risk för infektion i sårskador.

Varför är de då så nyttiga?

Chiafrön är ett s k superlivsmedel, då den är fullproppad av nyttig energi. 100 gram chiafrön innehåller ca 31 gram fett, då i form av linolensyra (vegetabilisk form av Omega-3). Om du alltså äter två teskedar chiafrön får du i dig mer Omega-3 än vad en laxfilé på 100 gram kan ge dig. Vad gör då Omega-3? Jo, den reglerar kroppens hormonella balans samt fungerar antiinflammatoriskt.

Förutom fettet innehåller också 100 gram chiafrön 21 gram protein med 18/20 viktiga aminosyror. Protein hjälper ju oss att bygga och bibehålla muskelmassa.

Sist men inte minst innehåller 100 gram chiafrön 38 gram kolhydrater. 34 g av dessa är rena fibrer som är vattenlösliga. De kan alltså hjälpa oss med en normal tarmfunktion och hålla en jämn blodsockernivå. Chiafrön är även fulla av magnesium, zink och kalcium.

Hur använder man då chiafrön?

I musli, gröt, smoothie, sallad etc.. De smakar typ ingenting och kan därför adderas till det mesta.

För vem passar dessa fantastiska chiafrön?

Ja, egentligen alla. Men då de har ett extremt högt energiinnehåll är de perfekta för de som vill bli extra uthålliga exempelvis långdistanslöpare. Men också för en vanlig Svensson som vill ha mer ork under träningspass.

Dvs.. Try it!