Stresspåslag kommer från det man kallar för stressorer. Detta är ett samlingsnamn för de faktorer som påverkar oss och skapar inre och yttre spänningar. Exempel på detta är social oordning, fattigdom, samhällsförändringar, tragedier, sysslolöshet, flyttning, känna sig onyttig, mobbing och livskriser.
Vad är då skillnaden på akut kontra långvarig stress?
När vi är stressade sker en
tolkning av detta i hjärnbarken. Informationen sänds vidare till en
omkopplingsstation (hypotalamus) som ”väljer” vilken stressreaktion som ska
utlösas.
Akutstress förbereder individen
för kamp eller flykt och är vårt beredskapssystem. Hormonerna adrenalin och
noradrenalin utsöndras, förs ut i kroppen via blodet och påverkar kroppens
olika organ. Akutstress kan förvisso få oss att prestera bättre, men är till största del skadlig för bland annat hjärta och mage- och tarmkanalerna.
Långvarig stress producerar
istället kortisol som påverkar vårt immunförsvar negativt. Kortisol finns naturligt i kroppen och reglerar vanligtvis vårt blodtryck. Vid långvarig stress blir det dock en för stor mängd kortisol som gör oss mindre motståndskraftiga mot sjukdomar. Långvarig stress är mycket dålig för vår hälsa
och behöver kommas tillrätta med snarast möjligt.
Tecken på att du troligtvis har för hög stress är:
- Aggressivitet
- Irritation
- Trötthet
- Spänningar i käke, huvud, nacke, rygg och axlar
- Sömnproblem
- Magproblem
- Koncentrationssvårigheter
Var inte rädd för att söka hjälp för din stress. Lyssna på din kropp och låt det inte gå för långt. Det är en lång väg tillbaka om stressen tar över ditt liv.
(Bildkälla: www.umo.se)