Varför är vissa mer känsliga än andra?

Jag har så länge jag kan minnas varit en känslig person. Det finns perioder när allt flyter på rätt bra. Men minsta förändring, motgång eller disharmoni kan rubba mig och få mig ur balans. Det har alltid skapat en förvirring hos mig själv. Har ifrågasatt mig själv vad det är för fel på mig. Varför jag inte kan få vara lugn och sansad som alla andra.

I en artikel från SvD 2014-12-17 presenteras en studie om något forskare Cecilia Åslund kallar för "känslighetsgener". Hennes studie har även nyligen presenterats i den vetenskapliga tidskriften The international Journal of Neuropsychopharmacology.

Åslund är dr på ett centrum för klinisk forskning i Västerås. Där har hon undersökt tre olika gener som kan ge ökad känslighet hos människor. Det finns sen tidigare ett begrepp som kallas för maskrosbarn, vilket brukar användas för att beskriva människor som verkar klara av alla möjliga svåra motgångar och ända må bra. Åslund vill därför lägga till ett begrepp som kallas för orkidébarn. Människor som är extra känsliga och behöver rätt förutsättningar för att kunna blomma.

I ett citat från ovan nämn tidskrift säger Åslund att "Maskrosor kan växa i en spricka i asfalten, det spelar inte så stor roll om det regnar eller snöar på dem, de klarar sig i alla fall. Men orkidébarnen däremot, de behöver rätt näring, rätt temperatur, de kanske behöver ett växthus. I sådant fall kommer de blomma vackrast av alla blommor, då kommer de ha väldigt goda förutsättningar".

Orkidébarnen har de tre känslighetsgenerna som gör dem känsligare för påverkan från omvärlden. Forskare har varit medvetna om att dessa gener ökar risk för psykisk ohälsa. Men det Åslund även funnit är att generna riskerar att leda till kriminalitet och asocialt beteende. Generna är dock bara destruktiva när de kombineras med tuffa förhållanden och stress. Åslund säger att en känslig person som får bra stöd från omvärlden kommer att kunna utvecklas bättre än den genomsnittliga människan. Det är alltså inte frågan om riskgener, utan snarare känslighetsgener.

Det är ca 20-30% av befolkningen som bär på de här generna. Studien genomfördes år 2006. 1337 gymnasieelever deltog i studien genom att svara på enkäter om hur de upplever sin hälsa och sina relationer. De fick även lämna DNA-prov.

Åslund menar på att styrkan i forksningen är att man kan jämföra de genetiska fynden i samspel med hur de ungas liv ser ut. Det vill säga, hur arvet påverkar i olika miljöer.

Jag kanske är ett orkidébarn. Och en del av mitt liv kommer väl handla om att ge mig själv rätt näring och förutsättningar. Men det får väl vara så. Orkidéer är ju ändå rätt vackra när man får dem att blomma.