onsdag 26 november 2014

Ljusterapi - motståndaren till vinterdepp?

Fler av er läsare tror väl antagligen att jag har slutat med bloggen, eller att jag gått i ide. Sanningen är nog mer åt alternativ två. Har varit riktigt trött nu under den extremt gråa november månad, trots regelbunden träning och bra kost. På så vis har även aktiviteten på bloggen påverkats. Men nog ska jag försöka få bukt med det.

En briljant idé till alla er som, liksom jag, påverkas av mörker och allt det gråa är att testa ljusterapi. Lite info och fakta om det kommer här nedanför. Texten är lånad från det företag jag arbetar på, som även bedriver försäljning av just ljusterapilampor (www.ljusweb.se).

Hur påverkas vi av ljuset?

Ljuset styr vår livsrytm, precis som djurens och växternas. Många människor upplever att de äter och sover mer under vintern - de upplever oförklarliga humörsvängningar och har svårt att koncentrera sig eller komma ur sängen på morgonen.
En del utvecklar också en överdriven aptit på socker och andra kolhydrater såsom choklad, glass och pasta. Detta kan lätt leda till viktökning varje vinter.
Brist på serotonin kan leda till depression. Serotonin är en neurotransmittor, en substans som hjälper en nervcell med att sända signaler till nästa nervcell i hjärnan. Brist på serotonin är känt för att vara en bidragande orsak till bl.a. vinterdepression.
Serotoninet bildas av ämnet tryptofan, som finns i kolhydratrika produkter. Det är därför många får ett ökat sug efter sötsaker om vintern när serotoninnivån är låg. Många medicinska experter och forskare har påvisat att frånvaron av ljus, dvs dagsljus i tillräckligt stor dos, kan påverka oss mycket negativt.
Trots att det fortfarande bedrivs intensiv forskning kring de direkta orsakerna föreligger det omfattande bevis för att regelbunden exponering av dagsljus gör oss mer aktiva och företagsamma med en förbättrad livskvalitet.

Vintertrötthet - vad händer och hur motverkas det?

När symtomen för depression uppträder under hösten och vintern kallas de "vintertrötthet". Vintertrötthet kallas också Sub-SAD, en lindrigare form av SAD (Seasonal Affective Disorder) eller vinterdepression. Symtomen på vinterdepression är ett ökat behov av sömn, en extrem trötthet, svårigheter att vakna på morgonen, stressbesvär, irritation, förändringar i aptiten med t ex ett ökat sug efter godsaker, viktförändringar, koncentrationsproblem, nedstämdhet och en påtagligt minskad arbetseffektivitet. Vintertrötthet är samma symtom, men i lindrigare grad.
Vintertrötthet uppträder för det mesta från september till mars, d v s under årets mörkare månader. Så många som 25% av befolkningen får åtminstone ett av symtomen på vintertrötthet, medan ca 5% drabbas av verklig vinterdepression. Symtomen är då likartade men allvarligare.

Hur kan jag motverka vintertröttheten?

Du kan inte förändra årstiderna men du kan göra något åt din energinivå - se till att du får tillräckligt med ljus under årets mörka månader. Har du svårt att hinna med att vistas ute de korta dagarna så kan en ljusterapilampa vara ett alternativ för att tillföra kroppen den mängd ljus du behöver för att återställa din fysiska och psykiska hälsa. Ljusterapi anses allmänt vara ett av de effektivaste och säkraste sätten att motverka ljusrelaterade symptom, däribland vintertrötthet.

När ska jag använda Ljusterapilampan?

Den bästa tiden är på morgonen om du har ett dagjobb, men det går bra även på eftermiddagen och före kl.18.00 på kvällen. Om du använder lampan efter kl.18:00 kan behandlingen störa dygnsrytmen så att du inte kan sova om natten. Är du kvällstrött eller jobbar natt kan du använda lampan en timme före arbetet eller för att orka hålla dig vaken när du är hemma.
Försök att göra ljusbadandet till en del av din vinterrutin. Ta ett ljusbad under frukosten eller kanske medan du läser morgontidningen. På kontoret kan du använda lampan medan du arbetar. Du kan avbryta ditt ljusbad och fortsätta senare under dagen om det passar dig bättre.




tisdag 11 november 2014

Godaste morotsbrödet!

Var så sugen på nybakat bröd igår, men är rätt trött på att sådant bröd aldrig är lika saftigt till dagen efter. Kikade därför upp recept på morotsbröd och modifierade det för en lite nyttigare variant. Det blev riktigt gott. Även imorse var det så saftigt, mycket tack vare morötterna. Varsågoda, här kommer det..

Saftiga morotsrutor

5 dl lättmjölk
50 g jäst
0,5 dl rapsolja
200 g finrivna morötter (ca 2 st)
2 msk brödsirap
4 dl vetemjöl special
9-10 dl rågsikt
1-2 tsk salt
ev. mortlad/malen kummin
flingsalt

Gör såhär:

  1. Värm mjölken till fingervarmt, dvs. 37 grader. Häll över mjölken i en bunke och smula ner jästen. Rör om tills all jäst lösts upp.
  2. Tillsätt olja, morötter, sirap, salt och ev. kummin. Rör om.
  3. Häll i nästan allt mjöl (spara lite till knådningen) och arbeta ihop degen. Behöver bara knådas ett par minuter. Låt jäsa under duk i ca 30 min.
  4. Ta upp degen på mjölat bakbord och knåda ett par minuter till. 
  5. Smörj en långpanna av teflon med rapsolja. Lägg i degen och tryck ut den i pannan så den täcker hela botten.
  6. Mjöla en vass kniv och skär degen i rutor, förslagsvis 18 st rutor. Nagga degen. Strö över lite flingsalt och ev. kummin.
  7. Jäs under duk ca 30 min. Grädda sen i mitten av ugnen på 225 grader ca 18 min.
  8. Ta ut brödet ur långpannan, häv försiktigt upp den på galler och låt svalna under duk
  9. Klart! 







måndag 10 november 2014

Vill du lära dig hantera stress? Reducera risk för utbrändhet?

Då är just dagens blogginlägg antagligen rätt intressant för dig. Som de flesta säkerligen är medvetna om är stress ett av dagens största folkhälsoproblem. Det är inte heller ovanligt att man som människa inte vill lyssna på stressen. Man ska kunna prestera, vara social, göra karriär, träna, äta bra, lyssna på alla tragedier som händer i världen etc etc.. Sedan kommer det en dag när väggen står där. Man kör rakt in i den. Den där väggen skapar mycket mer skada än vad många tror. Det är en lång väg tillbaka vill jag lova. Jag har varit där, men tagit mig ur den. Men ändock är min förmåga att hantera stress mycket sämre än vad den var innan. Och det kommer jag troligtvis få leva med resten av mitt liv.

Så varför inte lära sig hantera stress? Det finns relativt enkla verktyg att ta till när påfrestningarna blir alltför höga. Jag har därför anmält mig till en kurs om just detta som genomförs i Stockholm den 11 december. Det kostar en slant, men på sikt tror jag det är en billig livsförsäkring. Det kursen kommer att gå igenom är..


  • ..att ta kontroll över sin arbetssituation
  • ..att lära sig se och förändra beteendemönster som skapar stress
  • ..verktyg till avslappning och återhämtning
  • ..att upptäcka stressfällor, lära sig prioritera rätt
  • ..att skapa nya vanor
  • ..att lära sig motarbeta sömnbesvär kopplade till stress

Låter det här som något för dig? Läs mer här! Och du.. tillåt dig att gå den här kursen. Vad är pengar värda kontra ditt eget mående? Du ska hålla länge, glöm inte det. Ses vi där?




onsdag 5 november 2014

Höstinspirerad tomat- och mangosoppa

Nu var det ett tag sedan som jag la upp  något av mina recept. Tänkte därför bjuda på en varm och god soppa, mycket väl anpassad till årstiden. Nyttig är den också (120 kcal per portion).


Tomat- och mangosoppa (4 port)

400 g passerade tomater (alt. 6 hela tomater som du mixar)
Ett paket frusen mango (ca 225 g)
2 salladslökar
2 grönsaksbuljongtärningar
1 liter vatten
2 msk honung
1 tsk chiliflingor
Fetaost
Solrosfrön

Gör såhär:

  1. Hacka löken (och ev. mixa färska tomater)
  2. Häll ner lök, tomat, mango och chili i en tjockbottnad kastrull
  3. Tillsätt vatten och buljongtärningar. Koka upp för att sedan sjuda i ca 10 min
  4. Rosta under tiden solrosfröna i en torr stekpanna
  5. Efter 10 min häller du ner honung i soppan. Mixa soppan slät
  6. Servera. Toppa med rostade solrosfrön och smulad fetaost

Bon appetít!




tisdag 4 november 2014

Höstdepression?

Nu har hösten kommit igång på allvar. Vintertid har fört med sig mörkare eftermiddagar. Himlen är mestadels grå, vinden viner och duggregn kryper innanför skinnet. Det vill säga, inte helt oväntat att många människor faller ner i en låg period. Bristen på solljus och därmed även D-vitamin har såklart också en stor inverkan på hur vi mår. Att känna sig deppig är återkommande under hela livet. Men när deppigheten inte går över, och börjar påverka vår vardag, då är det kanske dags att fundera på om du drabbats av en höstdepression.

Vanliga symptom på höstdepression är att man..


  • ..känner sig allmänt låg och nedstämd
  • ..tappar motivationen till sånt man vanligtvis tycker om att göra
  • ..får minskad/helt bortfall av sexlust
  • ..får oklara somatiska bekymmer såsom magont, ledbesvär och liknande
  • ..har ett ökat sömnbehov men känner sig aldrig riktigt utvilad
  • ..får ett minskat behov av socialt umgänge
  • ..blir extra sugen på snabba kolhydrater exempelvis godis, läsk, kakor, vit pasta och vitt bröd

Att bli av med en höstdepression är inte helt enkelt. I vissa fall behöver man ta hjälp av en professionell och gå i samtal. Kanske behöver du medicineras ett tag med antidepressiva mediciner. En annan, något okonventionell metod, är ljusterapi. Forskningen gällande ljusterapins funktion är tvetydig. Men min uppfattning är att det funkar för väldigt många människor. I så fall kanske inte forskningen spelar så stor roll.

Några enkla tips på vad du själv kan göra för att motverka din höstdepression är att..

  • ..motionera, även om soffan och kakorna gärna håller dig kvar
  • ..äta rätt och bibehålla en bra kost
  • ..fånga ljuset. Ha lampor på och ta en promenad när solen tittar fram
  • ..sova ordentligt. Släpp tv, mobil och dator innan läggdags. Läs istället en bok eller lyssna på musik
  • ..varva ner. Reducera saker som stressar dig. Ta en extra dag ledigt, eller stanna hemma en dag om du känner dig sliten
  • ..säga nej till saker du faktiskt inte vill göra
  • ..prata med nära och kära om hur du mår. Ibland kan måendet förvärras av att gå och bära på alla känslor i ensamhet

Ta hand om dig nu. Och ta hjälp med deppigheten om du behöver. Det är inget farligt, och i längden kommer du att tacka dig själv.